Dimman (The Fog)
Genre: Skräck (1980)
Land: USA
Distributör: Studio S
Regi: John Carpenter
Medverkande: Adrienne Barbeau, Jamie Lee Curtis, Tom Atkins m.fl
Längd: 90 min
Betyg: 9 av 10
På skivan Redefining Music av artisten Atom and his package finns det en låt som heter Before My Friends Do. Atom sjunger i den att han hoppas dö innan hans kompisar gör det, för att alternativet får det att vända sig i magen hos honom. Jag tror alla kan känna igen sig i den tanken. Jag skriver under på det och jag lägger till detta: jag hoppas jag hinner dö innan John Carpenter gör det. För jag vill inte leva i en värld utan Carpenter. På FromBeyond florerar det när detta skrivs en Shocktober-lista och jag tipsar i den, ovetandes om att den skulle dyka upp i recensions-ex, om The Fog från 1980. Studio S verkar ha sett in i spåkulan och blidkat mig och mitt tips, för de släpper här lös en fullsmackad blu ray med filmen i restaurerad version och dessutom gott om extramaterial.
Ett 100-årsjubileum är i antågande i den lilla kuststaden Antonio Bay. På stranden sitter en äldre man och berättar spökhistorier för en grupp barn. Bland annat om skeppet Elisabeth Dane som gick under 100 år tidigare mot de klippor där de nu sitter vid sin lägereld. Vid midnatt börjar det ske underliga saker i staden och en tät dimma rullar in. Stadens präst hittar en bok som vänder upp och ner på firandet. Allt medan prästen läser så fångas en fiskebåt i dimman, och plötsligt dyker ett skepp upp bredvid dem. Dagen efter har ingen hört av fiskebåten och stadens präst har läst en underlig historia i en bok han hittat under natten. Klockan tickar allt medan staden förbereder sig på firandet, och dimman och de gestalter som finns i den börjar sakta rulla in igen.
För många år sedan hade jag en VHS, minns inte vilken film det var, men jag kommer ihåg att det var diverse trailers innan själva filmen. En av dessa trailers var för Dimman/The Fog. Såg den trailern mängder med gånger och tyckte filmen verkade bra och läskig. Ibland när man målar upp hur bra en film ska vara och när man väl ser den blir man ju oftast besviken. Dimman gjorde mig allt annat än besviken dock, för det var ungefär exakt vad jag ville ha och lite till. Varje gång jag ser den kastas jag tillbaka till när man var liten pilt och skulle försöka bräcka varandra i att berätta läskiga historier. För Dimman är en perfekt iscensatt go’ spökhistoria. Carpenter och gänget vet precis hur man ska överföra historierna som ger en rysning uppför ryggraden till duken. Det är en stark, klassisk spökhistoria med alla de element man vill ha och man kan nästan känna lukten av en lägereld. Är också bra att Dimman utspelar sig i en liten hamnstad. Verkar vara en perfekt miljö för skräck, med dimmiga miljöer, blåst och annat. Dimman ser väldigt bra ut. Dovt, höstigt och bra. Vill man ha en film nummer två till filmkvällen och känna hav och tång kan man också se den ibland bortglömda Dead And Buried (G. Sherman 1981). En riktigt bra double bill.
Utöver den bra storyn och en bra miljö som den utspelar sig i så har Dimman också ett riktigt bra soundtrack signerat John Carpenter och en laddning bra skådespelare. Många känner vi igen från andra Carpenter-filmer också, vilket alltid är skoj. Adrienne Barbeau, Jamie Lee Curtis, Hal Holbrook, Janet Leigh, George ”Buck” Flower och till mitt stora nöje, Tom Atkins. Känns fint att se Jamie Lee spela mot sin mamma Janet Leigh också. Halloween möter Psycho och jag kan nästan se Carpenter mysa bakom kameran. Det är välspelat och det känns som skådespelarna haft roligt och trivts när de spelat in. På extramaterialet finns det ett kommentatorspår där Adrienne Barbeau och Tom Atkins sitter och pratar tillsammans med den gode Tommy Lee Wallace (scenograf i filmen) om filmen. Dessutom är det med ett kommentatorspår där John Carpenter och Debra Hill också pratar om filmen och allt runt inspelningen. Intressanta både kommentatorspåren och det känns mysigt. Studio S har fått med runt 2 timmar extramaterial, och av det jag hittills hunnit se så har allt varit intressant för oss Carpenter-kännare att sätta huggtänderna i.
Studio S gör en stor tjänst till oss filmälskare och släpper lös Dimman i en nyrestaurerad version med bra bild och ljud, fullsmetad med extramaterial på blu ray. Det är en rakt igenom bra mysrysare som skickar en ilning rätt upp för ryggraden på allra bästa sätt. Det är snyggt på ett skönt 70-talsvis, välspelat och bra. Lägereldskompatibel och perfekt att se nu när hösten gjort sitt intrång på riktigt. Jag blir sugen på att se mer spökfilmer, men är svårt att toppa denna om man frågar mig. Den dagen jag trillar av pinn hoppas jag kunna spöka för John Carpenter med och ge honom uppslag till mer rullar att bjuda världen på.. för dö innan Carpenter, det vill jag göra.
Mikael Hammarberg