Creepshow 2
Genre: Skräck/Kult, 1987
Land: USA
Distributör: Studio S
Regi: Michael Gornick
Medverkande: Tom Savini, George Kennedy, Dorothy Lamour m.fl
Längd: 90 min
Betyg: 7.5 av 10
Studio S gör oss alla återigen en tjänst och släpper en klassiker på blu ray, oklippt och digitalt restaurerad med lite extramaterial. Den här gången har turen kommit till en film som jag nötte sönder på VHS. Jag misstänker att kanal 5 visade den innan den kanalen havererade till vad den är idag. Det visades ju mycket bra film, och tjänar mitt minne mig korrekt var det därifrån jag spelade in Creepshow 2 innan jag lyckades få fatt i en köpeVHS. Precis som sin föregångare Creepshow (G. Romero 1982) så är det en antologi, och här bjuds vi på tre historier signerade Stephen King och George Romero och sammanvävda med mellanspel där vi också får Tom Savini i rollen som The Creep. Ni hör ju själva att det är bäddat för succé även denna gång
De tre delarna är bra, och mellanspelet är skoj. Tyvärr får vi inte Tom Atkins i mellanspelet i denna som i del ett. Känns som att den lite mer serietidningsaktiga känslan som fanns med i Creepshow har skalats av rätt mycket, speciellt när det kommer till färg och ljussättningen. Det nämns i extramaterialet att det egentligen, precis som i del ett, skulle ha varit fem delar och det känns som att det hade varit bra. Inte att man känner sig direkt lurad här, men nog hade man gärna sett två delar till om de skulle hålla samma klass som de tre man får nu. I första delen får vi en FromBeyond-favorit i en av huvudrollerna, nämligen den gode George Kennedy. Han spelar den mysige butiksägaren Ray Spruce, som med sin fru Martha (Dorothy Lamour) försöker överleva med sin butik i en döende stad. I del två får vi följa ett gäng ungdomar som ska kräma ur det sista ur sensommarens solstrålar med en resa till en badplats. SIsta delen rör en kvinna på väg hem en sen kväll, och vad som kan ske om man inte har full fokus på bilkörningen.
Inte så supersvängiga beskrivningar ser jag, men vill hålla det så spoilerfritt som möjligt utifall någon inte sett denna klassiker. Alla delarna är bra skräckhistorier och del två tyckte jag var riktigt obehaglig förr. Kanske till den graden att jag inte gärna hoppade i och badade i sjöar under ganska lång tid. Kanske! Jag minns att jag tyckte sista delen var ganska svag när jag var yngre, men gillar den nu. Där får vi också en cameo av kingen själv, Stephen King, som lastbilschaffis. Det som slår mig än mer nu är att första delen känns ganska blek i tonen om man jämför med de andra. Är inte samma sorts underhållning. Mycket beror nog faktiskt på hur trevliga paret Spruce verkar, och det som drabbar dem känns så elakt. Det är en bra historia, men tonen känns så annorlunda från de andra, och speciellt i jämförelse med Creepshow. Bråka inte med George Kennedy för tusan!
Creepshow från 1982 är ju med all rätt en klassiker, och många är det nog som tycker Creepshow 2 är ett steg ner från den. Ska jag lägga bort mina nostalgiska glasögon och inte vara ynglingen som nötte sönder sitt VHS-band får jag nog hålla med. Men, Creepshow 2 är en bra film trots detta och den tål att återvändas till med jämna mellanrum. Den är som sagt mindre serietidning än del ett och har en något blekare ton i historierna, men är ändå underhållande. Historierna är stabila, skådespelarna gör bra insatser och vi får ju ännu en film med George Kennedy. Effekterna är bra, och jag uppskattar ju den lite slappa tecknarstilen på mellanspelet. Det som också slår mig när jag ser den nu är en stilla undran… var lyckades den svenska censuren hitta hela 12 minuter att klippa bort när den första gången släpptes? Tack för att den myndigheten packat ihop och lämnat in! Vi får lite extramaterial på denna blu ray med, och det är ju alltid en fröjd att se den gode legendaren George Romero sitta och prata.
Jag kommer alltid se på Creepshow 2 med blänk av nostalgi i ögongloben, så jag är lite extra nöjd att Studio S släpper denna. Men även utan det blänket så är Creepshow 2 en bra och solid skräckantologi. Den är ett trappsteg ner från Creepshow om man ställer de två bredvid varandra, men det är ett ganska lågt trappsteg ska man komma ihåg. Man påminns också om hur härligt det är med en bra antologi som inte dippar någonstans utan håller bra kvalité och högt underhållningsvärde genom två filmer. Kanske det skulle kunna bli sanning återigen för nutida antologier? Man hoppas ju. Jag har inte sett Creepshow 3 som kom 2006, så kan inte säga om det blev tre av tre. Oavsett hur den är så har man en bra kväll om man kör Creepshow och Creepshow 2 som double feature. Popcorn, läsk och ett gott samarbete mellan två giganter så är man ju hemma!
Mikael Hammarberg