Cirkeln
Skönlitteratur, Sverige, 2011, Rabén & Sjögren
Författare: Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg
Språk: Svenska
516 sidor
Finns att köpa genom svenska återförsäljare från april 2011
— — —
Med tanke på Twilight-böckernas (och filmernas) enorma framgångar de senaste åren är det knappast någon överdrift att påstå att ungdomslitteraturen med succé kan kryddas med övernaturligheter. Som alltid när ett fenomen följs av en uppsjö efterföljare, oavsett om dessa är lika ”originalet” eller inte så blir det givetvis så att det finns en del bra att hitta, men även mycket skräp. Författare som tafatt försöker casha in på en rådande trend med medioker litteratur är ett problem man helt enkelt får räkna med dyker upp.
Cirkeln (2011) hör sannerligen inte till denna kategori böcker, utan ligger snarare så långt från dom man kan komma. Boken utspelar sig i den lilla staden Engelsfors; en typisk svensk och sömnig småstad där ingenting händer och där alla drömmande ungdomar önskar sig bort till något bättre. När sex flickor märker att något underligt håller på att hända med dom förstår de att Engelsfors är mer än bara en prick på kartan, och att saker de tidigare avfärdat som påhitt faktiskt finns och vill dom illa. Det visar sig att flickorna är häxor, där nästan alla har krafter av olika slag, bundna till ett av dom sex elementen. Samtidigt är det något elakt och farligt i Engelsfors som vill åt flickorna, och de måste lära sig hantera sig själva och sina krafter för att ha en chans mot vad som än väntar dom.
Mycket gott hade jag hört om Cirkeln innan jag började läsa den, men jag närmade mig den ändå med en viss skepsis. Givetvis hoppades jag på att alla lovord skulle stämma, men där fanns ändå något slags rädsla över att boken inte skulle infria en enda förhoppning. Lyckligtvis går det att konstatera att allt det positiva som sagts om Cirkeln är välförtjänt och bör betraktas som pålitligt. Bokens styrka ligger i att den lyckas så bra på flera nivåer, och man lyckas snyggt väva ihop vardagsskildringar med magi och övernaturligheter.
Främst lyckas dock boken på att vara en ungdomsroman. Karaktärerna är välskrivna och känns som mer än platta karikatyrer på papper, och därför bryr man sig också om dom och deras öden genom hela berättelsen. Till skillnad från andra böcker lyckas man dessutom rätt väl med att skildra ungdomar som avviker från normer och bekänner sig till en ”alternativ” kultur, något jag tidigare upplevt lätt ha blivit krystat och mer fånigt än bra. Flickorna i boken ges ett djup och de flesta blir karaktärer som man lär känna väl och enkelt kan föreställa sig som riktiga människor. Detta gör också att boken blir mer spännande, då man verkligen sitter och hoppas att allt ska gå väl i slutändan för karaktärerna, oavsett hur hopplös situationen artar sig.
Det är tyvärr mer ofta än sällan man hör om ungdomar idag som inte läser böcker, eller som läser väldigt lite. Cirkeln är en välbehövlig injektion i den svenska ungdomslitteraturen, och en bok som jag definitivt tror kan tilltala, om än inte de mest inbitna läsmotståndarna, många unga. Att den handlar om sex flickor gör den inte till en ”typisk tjejbok” heller, utan bör istället ses som ett mycket lyckat försök att skapa lite starka kvinnliga karaktärer som i bästa fall kan fungera som inspiration för läsaren.
Författarna har dessutom lyckats med att göra Cirkeln till en fruktansvärt underhållande bok, som blir bättre och mer spännande ju längre in i den du kommer. Sättet jag läste den på påminner mig om hur jag kunde sluka böcker som yngre tonåring, och hur jag kände mig mer eller mindre tvingad att hela tiden läsa lite till, helt enkelt för att det var så bra. Cirkeln är en bok som efterhand blir svår att lägga ifrån sig, och som man gärna inte stänger ihop förrän man vet hur allting slutar. Att det verkar vara en filmatisering på gång gör mig heller inte förvånad, då den har flera kvaliteter som jag tror kan passa utmärkt att föras över till den vita duken.
Det enda som egentligen skaver lite är just dom övernaturliga inslagen, som jag i vissa stunder kan känna är underutvecklade. Man får samtidigt ha i åtanke att det här bara är första boken i en planerad trilogi, och att man således säkert kommer dyka djupare i mytologin i framtida böcker, men det finns ändå en känsla där av att man ibland skrapar på ytan istället för att ta sig an det ytterligare.
Cirkeln är i slutändan en bok som definitivt håller vad den utlovar, om inte mer därtill. Att den dessutom går lika bra att läsa om man lämnat tonåren är ytterligare en faktor som pekar på att det är något riktigt bra man har att göra med. Jag tvekar inte på att Cirkeln (och dess efterföljare) kommer att bli böcker man minns och pratar om under många kommande år, då det knappast är någon berättelse man glömmer i första taget. Nu är det bara att hålla tummarna för att man lyckas förvandla hela spektaklet till film också, då finns det inget som kan säga hur stort det här kan bli.
Betyg: 8 av 10
– – –
David Larsson; From Beyond-redaktör