Channel Zero: säsong 1 – Candle Cove
Skräck, USA, 2016
Distributör: Sony
Regi: Craig William McNeill
Medverkande: Paul Schneider, Fiona Shaw, Natalie Brown mfl
Längd: 4 timmar 25 minuter
Ute på svensk DVD från 2018-04-30
Alla har vi väl som små barn hört diverse vandringssägner. Själv minns jag någon där en njure var i fokus och givetvis den klassiska med en krokförsedd mördare. Precis som med allt annat har även vandringssägner letat sig ut på internet i form av creepypastas, som (om jag förstått saken helt rätt) är en sammansättning av creepy och pasta, alltså att klistra in något. Det handlar om otäcka berättelser som vandrar sig vidare på nätet med hjälp av kombinationen ctrl + c och ctrl + v. Själv är jag inte alls insatt, jag vet knappt mer om det än att journalisten Jack Werner har en populär podcast om temat och har även fått ut en bok som samlar massa olika berättelser.
Några som verkar desto mer insatta är Craig William McNeill och skaparna bakom tv-serien Channel Zero, där varje säsong fokuserar på en creepypastaberättelse. Första säsongen, med namnet Candle Cove, handlar om Mike Painter, en barnpsykolog som återvänder till sin hemstad Iron Hill, en plats han har mörka minnen ifrån. 1988 försvann fem barn, varav ett av dem var hans tvillingbror Eddie, och alla förutom brodern hittades mördade. I samband med morden gick även ett mystiskt TV-program med namnet Candle Cove, en piratserie där olika dockfigurer står i centrum. Det är dock inte vilken oskyldig TV-serie som helst, utan figurerna verkar ha en stark påverkan på barn och det dröjer inte långt efter att Mike återvänt innan hemska saker börjar hända igen.
Först av allt vill jag ge cred till kanalen bakom serien, SyFy, som mest gjort sig kända för att producera creature features med hysteriskt dåliga effekter, där skitfilmerna Sharknado är något slags flaggskepp. Det här är långt ifrån de med flit dåligt gjorda djurrullarna och man siktar på att berätta en seriös, betydligt mörkare historia, vilket man får säga att de lyckas ro i land, eller åtminstone en bit på vägen.
För att riktigt fastna i en TV-serie krävs självklart att du kan engagera dig med och i dess karaktärer, vilket aldrig riktigt blir fallet med Candle Cove. Paul Schneider är egentligen inte dålig, men det finns något nästan mesigt över honom som gör att karaktären Mike aldrig fångar mig. Trots att det uppenbart är synd om karln och att hans liv knappast tar en trevlig vändning under seriens gång, hade jag behövt mer för att bry mig. Då funkar sidokaraktärerna bättre, där Luisa d’Oliveira’s polis sticker ut lite extra.
Det är annars en genomgående stabil serie, utan att någonsin riktigt lyfta. Det är en bra idé och det finns vissa obehagliga sekvenser, men materialet man presenterar räcker inte riktigt till för ens sex avsnitt, som annars får ses som rätt kort när det kommer till att mäta en TV-säsong. Det blir lite repetitivt, särskilt i säsongens mitt. Dessutom tycker jag att man inte riktigt utnyttjar den coola monsterdesignen nog, för där har man verkligen lyckats och där hade serien mått bra av att låta dem få mer plats i rutan.Det hela mynnar ut i en klart godkänd debutsäsong som ändå gör mig nyfiken på mer, men då hoppas jag att man vågar ta i mer och bjuda tittaren på det man är ute efter: otäckheter.
Betyg: 5 av 10
David Larsson; FromBeyond-redaktör