Surveillance
Skräck/thriller, USA, 2008
Distributör: Noble Entertainment
Regi: Jennifer Chambers Lynch
Skådespelare: Bill Pullman, Julia Ormond med fler.
Längd: 93 min
Finns på svensk dvd och bluray från 2009-02-13
— — —
Det blir okronologiskt och blodigt när David Lynchs dotter Jennifer tar sig an mordgåtegenren. Surveillance inleds i en enslig men trevlig mellanamerikans småstad där en fruktansvärd massaker just ägt rum. Till orten kommer två FBI-agenter (Bill Pullman och Julia Ormond) för att få rätsida på händelseförloppet och naturligtvis försöka få fast bovarna. Men inget är vad det först ser ut som och i de överlevandes vittnesmål finns en fruktansvärd hemlighet.
Som ni förstår finns det i Surveillance uppenbara likheter med pappa Lynchs succéserie Twin Peaks. Våld och lust blandas även här ohämmat i en till ytan trevlig småstadsidyll. Ändå försöker Jennifer Chambers Lynch stå på egna ben så mycket hon bara kan. Hon erbjuder mindre surrealistiskt flum och mer pang på rödbetan i modern MTV-stil. Att filmen inte enbart blir en våldsopera är mycket skådespelarnas förtjänst. Exempelvis Bill Pullman är förträffligt bra, få klarar att förmedla så mycket lidande utan att yppa ett enda ord som han. Han är helt enkelt fenomenal på att se miserabel ut. Han var förövrigt även med i Sofias debutfilm Boxing Helena (1993) och uppenbarligen gav detta samarbete mersmak. Tyvärr blir resultatet även denna gång endast en bagatell som aldrig riktigt lyfter. Dessutom är filmens så kallade tvist allt annat än nyskapande vilket än detta drar ner betyget något.
Pullman och Ormond som luriga FBI-agenter
Övergripande känns mest Surveillance som den tidigare nämnda tv-kanalen MTV. Man slår bort den ganska snabbt när eftertexterna rullat klart. Vi bjuds på schyst och medryckande hantverk, men något bestående välbehag (eller obehag) lämnas dessvärre inte. Jag förstår naturligtvis att det inte kan vara så enkelt att stå på egna ben med en sådan utmärkt filmskapare till far som David Lynch. Men omöjligt är det bevisligen inte, det är ju om inte annat Sofia Coppola ett bevis för.
Kanske behöver Jennifer Chambers Lynch helt enkelt släppa faderns skruvade arv helt för att hon ska kunna bli en riktigt intressant regissör. För det enda Surveillance egentligen gav mig var ett sug att se pappa Lynchs Lost Highway (1997) en gång till. Där är nämligen både den skruvade cirkelformade storyn och den lidande Bill Pullman helt klart fenomenala.
Betyg: 4,5 av 10
— — —
Kristoffer Pettersson; FromBeyond-redaktör