Revolt
Skönlitteratur, Sverige, 2011, PaperTalk
Författare: Lisa Rodebrand
Språk: Svenska
165 sidor
Finns att köpa via SF-Bokhandeln eller som gratis e-bok på: http://kapitel1.se/lisa-rodebrand/revolt
— — —
I Lisa Rodebrands debutroman Revolt (2011) skildras en dystopisk framtid där jordens befolkning förslavats av varelser som kallas klykoner. I centrum står den unge André, som kämpar som rebell för att störta den tyranni som råder. När ett rymdskepp från en koloni kraschar, och med det en ung flicka vid namn Caroline, uppdagas saker kring situationen på jorden som kommer förändra läget för alla inblandade. Samtidigt tätnar kampen mellan människorna och klykonerna, med förluster på båda sidor.
I sci-filitteraturen är framtiden sällan lyckligt skildrad. Ofta rör det sig om en dyster vision av en värld där människor lever i någon sorts misär. Här handlar det om en förslavning av människorasen utförd av en utomjordisk fiende som tvingar jordens invånare att utföra menlösa sysslor bara för sakens skull. Inte sällan påminner det om samma sorts lägerförslavning som till exempel nazisterna utförde, där man gjorde allt för att bryta ner sina fångar mentalt och fysiskt.
Det står klart att Rodebrand har en tämligen grandios vision för sin roman, där hon bygger upp en egen värld med sin egna mytologi. Att det inte rör sig om någon värst originell historia gör egentligen inte så mycket, problemet med Revolt ligger snarare i att författaren inte hanterar skrivarkonsten särskilt väl. Det känns allt för ofta som att Rodebrand berättar historien mer för sig själv än för en vidare läsarskara, då mycket av det som sker i boken aldrig får någon vidare förklaring. Jag saknar också uppbyggnad; här sker saker spontant och på måfå, vilket aldrig gör att det blir värst spännande eller engagerande. Det är lätt att gå vilse i Rodebrands värld, där saker och ting inte byggs ut mer än vad som krävs för att författaren själv ska hänga med i intrigen. Händelser som borde ges större utrymme och mer anslagskraft gås hastigt igenom och tappar den effekt de möjligen kunnat ha potential till.
I berättelsen finns också en hämndintrig som känns relativt trött, där sonen ska hämnas faderns död. Det här blir aldrig nog centralt för att man riktigt ska orka bry sig om det. Bokens ”huvudskurk” är en mer eller mindre platt figur som Rodebrand velar mellan att göra genomond, samtidigt som hon försöker ge honom en mänsklighet och en förklaring till hans beteende. Karaktären hamnar härmed i ett olyckligt gränsland där han inte utvecklas åt något av håller och blir på så sätt en trist karaktär som varken är värst hotande eller sympatisk.
Tempomässigt går Revolt hiskeligt fort fram, alldeles för snabbt för sitt eget bästa. Rodebrand bryr sig inte om att stanna upp och låta berättelsen och läsaren andas ut, utan här ska allt fram så fort som bara möjligt. Förvisso är det väl skönt att boken inte dröjer sig kvar vid segdragna beskrivningar eller utfyllnadspassager, men det här är verkligen på tok för komprimerat för att bli en schysst berättelse.
Jag är väl medveten om att det här är Rodebrands debutroman, möjligen har hon blivit en bättre författare sedan Revolt skrevs. Det här förstlingverket lider av för många skavanker som sticker mer och mer i ögonen ju längre in i boken man kommer. Rodebrand behöver se över sitt sätt att berätta på och inse att det krävs mer än bara konstant action för att göra en spännande bok. Nu blir det ett tunt och tafatt försök till något grandiost som knappt lyckas halvvägs. Dessutom tycker jag att någon borde tagit sig ett par extra tittar på omslaget, som i sin hemskhet ser ut som något taffligt jobb i Paint.
Betyg: 2 av 10
– – –
David Larsson; FromBeyond-redaktör