Råttattack!
Skönlitteratur, Sverige, Oddbooks, 2010
Författare: Fred Anderson (under pseudonymen Christoffer Kohlberg)
Språk: Svenska
145 sidor
Finns att köpa genom svenska återförsäljare sedan 2010
— — —
Att använda sig av pseudonymer är ingen ny förekomst, vare sig i film- eller litteraturvärlden. Stephen King har gjort det, lika väl som Bruno Mattei har gjort det, vilket visar på att fenomenet är tämligen brett. Frågan är dock om någon svensk har gjort det på ett lika fantastiskt sätt som Fred Anderson här gör, när han tar sig an pseudonymen Christoffer Kohlberg, vilket i sin tur var en pseudonym för en av skådespelarna i Mats Helges ninjarulle Ninja Mission (1984). Hursomhelst rör det sig alltså om Andersons andra litterära verk, denna gång i form av en kort roman.
I Råttattack! (2010) drabbas den lilla orten Skogsviken av elaka och hungriga råttor, som inte drar sig för att attackera och glufsa i sig alla människor som kommer i deras väg. Ledda av en råtta av storlek enorm drar de fram och lämnar enbart död efter sig. Journalisten Saga, som är uppvuxen på orten, återvänder för att skriva ett reportage om ett jippo som ska hållas där, men får betydligt farligare saker på halsen när hon dras in i den mardröm råttorna skapar. Tillsammans med en läkare kämpar hon förtvivlat för att undvika de otäcka djurens hungriga käftar och förhoppningsvis lyckas ta sig helskinnad från orten.
Djurskräck är i regel underhållande av åtminstone två anledningar, där den första är att det ofta är en egentligen rätt långsökt historia som berättas, och den andra att det brukar vara ett högt tempo. Båda dessa ”kriterier” stämmer väl in på Råttattack!, där handlingen i sig är väldigt enkel och långt ifrån trovärdig, samtidigt som Anderson låter berättelsen löpa på i ett rasande tempo där det inte lämnas en död sekund till förmån för råttornas härjande. Författaren har insett att man troligen inte kan skriva något sånt här på ett annat sätt, vilket är en lättnad, då boken är befriad från några som helst pinsamma eller misslyckade försök till att vara något mer än just en skräckroman om elaka råttor. Den förstår sina egna begränsingar och använder detta till sin fördel, vilket visar på en genrekunskap hos Anderson.
Liksom i Andersons debutbok Bögskräck (2010) är det språket som är bokens svaga sida. Här är det möjligen mer passande dock, eftersom att boken väldigt tydligt vill vara någon slags kiosklitteratur som ska fungera som lättsmält underhållning. Jämfört med författarens debut är språket i regel på en lägre nivå här, men det fungerar ändå väl i bokens kontext. Man kan knappast kräva några litterärt språkliga stordåd av en bok med titeln Råttattack!, och letar man efter den mest välskrivna boken någonsin kan man genast vända sina blickar åt ett annat håll. Här är det istället ren och skär underhållning som gäller, och är det sådant man är ute efter så får man sannerligen valuta för pengarna med den här boken.
Förutom att vara fartfylld är Råttattack! passande nog en väldigt blodig historia. När råttorna går fram skonas ingen, barn som vuxna faller offer för deras hungriga käftar, och det är skönt att se att Anderson låter det vara på det viset. Den är väldigt filmisk i sitt berättande, och skulle egentligen lika gärna kunnat fungera som en film, då den aldrig dröjer sig kvar länge vid beskrivningar eller några litterära utsvävningar. På så sätt är det ett komprimerat verk man har att göra med, som håller sig till det som författaren uppenbarligen kan bäst; att underhålla.
Egentligen borde det räcka med titeln för att veta om det här är en bok man vill läsa. Den fungerar utmärkt som underhållning och är väldigt enkel att ta sig igenom, men den lämnar inte direkt några djupa spår hos mig som läsare. Jag antar inte heller att Anderson är ute efter detta, utan målet med Råttattack! var med största sannolikhet att skriva en så underhållande och blodig roman som han bara kunde, vilket han har lyckats väl med. Är man ute efter en stunds tidsfördriv som innebär våld i mängder så är den här boken verkligen att rekommendera. Den spär även på bilden av råttor som elaka bestar ytterligare, och du kommer knappast se på dom små gnagarna med blidare ögon efter att ha läst den här boken.
Betyg: 5,5 av 10
– – –
David Larsson; FromBeyond-redaktör