5 Senses of Fear
Antologiskräck, USA, 2013
Regi: Eric Englang, Nick Everhart m.fl.
Skådespelare: Symba, Nicholas Tucci, Ox Baker m.fl.
Längd: 88 min
Finns på dvd från Njuta Films sedan 2014-01-08
—- — —
”Fem sätt att bli skrämd från vettet!” basuneras det ut på framsidan av DVD – fodralet. Egentligen låter det alldeles fenomenalt. Fem korta skräckfilmer om våra fem sinnen samlat under ett och samma tak. Det är ju inte för inte som man blir intresserad. Synd dock att filmen inte lyckas med sitt utlovade uppdrag. Överhuvudtaget.
Jag kommer att berätta om varje segment i den ordningen som de rullas ut i filmen. Så att ni får en ordentlig inblick i klantigt utfört denna idé egentligen är.
Först ut har vi SMELL som (chock!) behandlar vårt luktsinne. Vår osympatiske huvudrollsinnehavare Seth (överspelande Corey Scott Rutledge) har det svårt. Frugan har dragit, jobbet hänger löst och han har det ostädat i sin ungkarlslya. Plötsligt dyker en knasig dam, som påminner om någon sån där TV–nanny, upp vid hans dörr och erbjuder en parfym som gör honom till en åtråvärd, ponduspumpad super-playboy. Tricket är att inte överdriva dosen för då börjar saker att hända. Dåliga saker. Vad som händer får ni gissa själva.
SMELL är kort och gott en uppfostrande historia om att inte leta efter lätta genvägar. Effekterna i filmen är rätt så smakfulla när de håller sig till ett minimum men självfallet ska de stora kanonerna plockas fram mot slutet och då ser de ofantligt billiga och tråkiga ut.
Vi kan åtminstone tacka filmen för att den inte inkluderar Smell-O-Vision
Nästa segment, SEE, handlar om ögonläkaren Dr. Tom och hans maskin som samlar minnen ur folks ögon. Han använder minnena som ögondroppar och kan då se dessa ur de berörda människornas ögon. En av hans favoritpatienter, Amy, har en elak pojkvän som slår henne. Dr. Tom ska lära honom en läxa. SEE är det bästa segmentet i filmen och den enda historien jag skulle vilja se en hel film på. Det är innovativt, roligt och helt okej stämning. Tyvärr blir den krossad under kort speltid och allt krämas ihop till en mer eller mindre underlig soppa.
TOUCH handlar om en blind pojke som är med i en bilolycka med sin mor och far ute i skogen. Med båda päronen skadade måste den blinda pojken leta efter hjälp. Men det finns någon mer ute i skogen. Någon som inte vill hjälpa till. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga om TOUCH. Det är format A på ”galning – i – bushen” och den minst minnesvärda delen i hela filmen. Den börjar, den slutar och den glöms bort. Meningslös, tråkig och allmänt ointressant.
TASTE däremot är inte något man glömmer direkt. Inte för att den är bra. Inte för att den är välgjord. Och absolut inte för att den skrämmer för fem öre. Den koms ihåg tack vare att den skiter i allt på slutet. På ett sätt är det ganska uppfriskande att se hur hjärndött galet det faktiskt blir, utan någon som helt rim och reson. Man sitter mest där och frågar sig ”varför?”. Sorgligt nog får du inga svar. Summering av historien: hackern Aaron åker till huvudkontoret för företaget Watershed för att gå på en arbetsintervju. Watershed är ett underligt ställe och arbetsintervjun blir, minst sagt, kaosartad.
Oroa dig inte. Du behöver inte minnas något alls av vad som händer i TASTE. Eftersom segmentet själv skiter i det så finns det antagligen ingen anledning för oss tittare att bry oss heller antar jag.
Vem kunde tro att Jigsaw skulle ge sig in i modebranschen?
Segmentet LISTEN får sätta punkt för filmen. Personligen tycker jag att ”found footage” – filmer är urvattnade i långfilmsformat så en kortfilm med stilen är redan från start misslyckad i mina ögon. LISTEN handlar om två grabbar som vill avslöja myten om ett musikstycke som sägs få alla lyssnare att begå självmord. Vill de verkligen veta sanningen?
Vilken gäsp. Vilken otrolig gäsp. Osammanhängande och rörig klippt. För ”effekt” ursäktar sig filmen med men det är bara dåligt och oinspirerat säger jag. Men lider du av en fetisch för handkamera så kanske du uppskattar detta tjafs ändå.
Sammantaget så är 5 Senses of Fear ett rejält magplask. Goda idéer finns i filmen och känsla skymtar förbi stundtals. Men gissningsvis så har filmskaparna siktat alldeles för högt gällande tid och budget. Om de hade tagit sina idéer och anpassat dem till vad de faktiskt hade och inte till vad de skulle velat haft hade resultatet utan tvekan blivit bättre.
Istället för den där stilbildande antologi 5 Senses of Fear vill vara får den istället agera dåligt exempel. Men gråt inte över detta. Chilling Visions (som ligger bakom detta lilla spektakel) har redan filmen 5 States of Fear laddat i loppet för avfyrning 2014. Gör en långfilm av SEE istället är mitt tips.
Betyg: 3 av 10
— — —
Jonathan Björklund