The Stone Killer
Action, Usa, 1973
Distributör: Sony Pictures
Regi : Michael Winner
Screenplay: Gerald Wilson
Litterär förlaga: John Gardner – A Complete State of Death (1968).
Skådespelare: Charles Bronson, Martin Balsam, m.fl.
Finns på svensk dvd från 2009-07-29
— — —
Charles Bronson är som bekant ingen man jäklas med, åtminstone inte ostraffat. The Stone Killer är Bronsons tredje samarbete med regissören Michael Winner. Filmen föregicks av Westernrökaren Chatos Land (1972) och den lågmälda hitman-thrillern The Mecanic (1972). Båda dessa filmer väckte stort uppseende eftersom de på sin tid ansågs mycket våldsamma. Innan Bronson och Winner spädde på våldsdebatten ytterligare och startade den så kallade ”Vigilante-genren” med stenhårda Death Wish (1974) så kom polisfilmen The Stone Killer (1973).
I The Stone Killer spelar stenansiktet Charles Bronson den sammanbitne New York-polisen Lou Torrey. En snut med hög moral men tämligen låg toleranströskel. Efter att ha dödsskjutit en kriminell för mycket förflyttas Torrey till polismyndigheten i Los Angeles. Där fångar han in en efterlyst mafioso som i utbyte mot amnesti erbjuder viktig information. Torrey tar på sig att transportera informatören till åklagarmyndigheten i New York, men så fort de kliver av flygplanet attackeras de och den snacksaliga gangstern mördas. Mordet utfördes också med sådan millitär precision att Torrey förstår att det är något stort på gång. Mycket riktigt, efter att Torrey rotat runt bland allehanda skummisar börjar bitarna falla på plats. Det visar sig att en gammal fraktion av sicilianska maffian planerar att ta tillbaka makten i den undre världen. Till sin hjälp har de anlitat ett gäng skjutglada Vietnamveteraner. Det finns egentligen bara ett problem, Torrey är dem på spåren…
Titeln The Stone Killer syftar lika mycket på de skjutglade Vietnamveteranerna och kallhamrade mafiosi som på Bronsons karaktär. Hårt ställs mot hårt och den enda botemedlet mot brottslighet är hett bly. Nu nästan 40 år senare är det svårt att bli speciellt provocerad av detta (då kontroversiella) förhållningssätt, men The Stone Killer är helt klart ett intressant tidsdokument. Rädslan för att hemvändande Vietnamveteraner skulle flippa ur på hemmaplan känns högst tidsenligt, likaså hur brottsligheten i samhället successivt blivit grövre. Diskussionen fanns under denna period hur man skulle bemöta denna utveckling och ett av alternativen var med våld, vilket The Stone Killer visar prov på.
Det märks också att filmen är baserad på en litterär förlaga (John Gardners novell A Complete State of Death från 1969). Tyvärr har adaptionen till film gjort handlingen lite rörig och ibland ostrukturerad. Det är exempelvis ett förfärligt flängande mellan New York och Los Angeles, något som kunde lösts med ett mer genomtänkt manusarbete. Det är heller inte speciellt svårt att förstå att den stora inspirationskällan var Don Siegels Dirty Harry (1971). Denna film, där Clint Eastwoods otyglade polis Harry Callahan tar lagen i egna händer, kan också ses som en del i utvecklingen mot den ”Vigilante-film” som Bronson och Winner senare kom att popularisera. Förmodligen skulle inte publiken ha accepterad Bronsons antihjälte i Death Wish om inte hårda polisfilmer som Dirty Harry och The Stone Killer banat vägen.
Gillar man 1970-tals action och Charles Bronsons hårda tag så blir man inte besviken. The Stone Killer levererar en rejäl portion vilda biljakter och tuffa eldstrider kryddat med cool musik, och inte minst, snygga kostymer. Skådespelarna sköter sig helt ok och speciellt Martin Balsam är anmärkningsvärt skön som hämndlysten maffiaboss. Men tycker man att Bronson mest är en stel gammal mustaschgubbe med attitydproblem så kan man lika gärna välja en annan film. En kul anekdot är dock att det var The Stone Killer (eller åtminstone filmens titel) som födde Charles Bronsons smeknamn ”Stoneface”.
Betyg: 6,5 av 10
— — —
Kristoffer Pettersson: Frombeyond-redaktör