Zombie Flesh Eaters (1979)

Zombie 2
Genre: Zombieskräck
Land: Italien
År: 1979
Regi: Lucio Fulci
Skådespelare: Tisa Farrow, Ian McCulloch, Al Cliver, Richard Johnson m.fl.
Längd: 91 minuter
Betyg: 8 av 10
På blu-ray från Studio S Entertainment

I de tidiga zombiefilmerna förekom knappt levande döda. I både White Zombie (Victor Halpelin, 1932) med Bela Lugosi och den Val Lewton-producerade I Walked with a Zombie (Jacques Tourneur, 1943) handlar det snarare om viljelösa slavar som styrs av en häxdoktor genom voodoo och svart magi. Med Night of the Living Dead (1968) etablerade George A. Romero den moderna zombiefilmen, där de döda vaknar till liv på jakt efter mänskligt kött. När Dario Argento fick veta att Romero sökte finansiering till en uppföljare gick han in som medproducent i utbyte mot de internationella distributionsrättigheterna och klippte en egen version av filmen för de icke-engelskspråkiga länderna, som hade världspremiär i Italien 1978 under titeln Zombi.

Manuset till Zombie Flesh Eaters (1979) var från början väldigt inspirerat av de klassiska zombiefilmernas voodooritualer, men också av H.G. Wells roman The Island of Dr. Moreau (1896). Inom den italienska filmindustrin fanns en affärsmodell som gick ut på att producera filmer baserade på populära amerikanska förlagor, med spaghettiwesterns som det mest kända exemplet. Producenten Fabrizio De Angelis ville marknadsföra Zombie Flesh Eaters som en inofficiell uppföljare till Dawn of the Dead, vilket var tillåtet enligt de italienska upphovsrättslagarna, och resulterade i den medvetet förvirrande titeln Zombi 2.

Inledningen består av ett par ganska imponerande etableringsbilder av New York, med kända landmärken som Tvillingtornen, Frihetsgudinnan och Brooklynbron. En illa tilltagen segelbåt håller nästan på att kollidera med färjan mot Staten Island. När kustbevakningen går ombord för en undersökning så uppenbarar sig en varelse på nedre däck. Täckt av lera och blod så ser det nästan ut som en levande död – en zombie! Segelbåten tillhör en försvunnen läkare som sägs befinna sig på en karibisk ö. Läkarens dotter (Tisa Farrow) och en tidningsreporter (Ian McCulloch) slår följe med två unga turister för att undersöka vad som hänt. När de anländer till ön så upptäcker de att en mystisk sjukdom härjar, men också att märkliga voodooritualer pågår som sägs väcka de döda till liv.

I slutet av 1970-talet var Lucio Fulci en väletablerad regissör. Efter ett par starka gialli blev Zombie Flesh Eaters hans första renodlade skräckfilm och startpunkten för den serie av mardrömslika rysare som han idag är mest förknippad med. Tematiskt finns det många skillnader mellan Romero och Fulci. Om Dawn of the Dead är en skruvad samhällssatir om det ständigt växande konsumtionssamhället så är Zombie Flesh Eaters en dystopisk resa mot det okända. New York-sekvenserna i början och slutet lär ha lagts till för att ge en tydligare koppling till Romeros förlaga, men bidrar också till att ge Zombie Flesh Eaters ett tematiskt och berättarmässigt djup. Richard Johnson utmärker sig som den härjade Dr. Menard, den västerländska läkaren vilse i en för honom mystisk del av världen. Här märks också influenserna från The Island of Dr. Moreau, och kanske ännu mer från Paramounts filmatisering Island of Lost Souls (1932) med Charles Laughton.

Shock Waves: Vi har vattenzombies! Zombi 2: Hold my beer…

Med lera och latex skapar Giannetto De Rossi och Maurizio Trani trovärdiga lik som reser sig ur gravarna till Fabio Frizzis pulserande soundtrack, något som Sergio Salvati effektivt fångar med en närgången, handhållen kamera. Den mytomspunna undervattensscenen där en haj och en zombie möts i en duell måste vara en av genrens mest spektakulära och osannolika sekvenser. Enligt legenden var det producenten Ugo Tucci som fick idén från en mexikansk ripoff på Hajen (1975), men Fulci vägrade spela in den. Ett second unit-team kallades in, hajtränaren Ramón Bravo fick spela zombie och en livs levande tigerhaj matades ordentligt med lugnande medel inför tagning.

Resident Evil-skaparen Shinji Mikami har berättat att det hela började med att han drömde om att göra en remake av Zombie Flesh Eaters.

I mitten av 1990-talet fick zombiegenren ett rejält uppsving genom tv-spelet Resident Evil. Romero lyftes fram som en viktig inspirationskälla, han regisserade en reklamfilm till den andra delen i serien och arbetade dessutom på en planerad filmatisering. Resident Evil-skaparen Shinji Mikami har dock berättat att det hela började med att han drömde om att göra en remake av Zombie Flesh Eaters. I stället blev det ett banbrytande spel och idag är Resident Evil en av världens största spelserier. I det första spelet förekommer också en fiende med tydliga kopplingar till Fulcis film – nämligen zombiehajar!

Bland extramaterialet finns bland annat ett kommentarspår med McCulloch, som berättar att Clint Eastwoods framgångar inom spaghettiwestern var en bidragande orsak till varför han själv valde att söka lyckan i Italien. Förutom att filma med Fulci skulle han också komma att medverka i Marino Girolamis Zombie Holocaust och Luigi Cozzis Contamination, bägge från 1980. I ett annat segment berättar Al Cliver underhållande om hur det var att arbeta med både Fulci och Joe D’Amato, en annan legendarisk genrefilmsregissör.

Zombie Flesh Eaters gore överträffade det mesta vid tiden.

Filmen har som bekant haft många olika titlar. Den italienska originaltiteln Zombi 2 är den kanske mest ikoniska, medan den brittiska titeln Zombie Flesh Eaters har blivit den mest vedertagna, även om den inte känns helt representativ för filmens ton. Video Invest släppte den på svensk VHS under den amerikanska titeln Zombie, och av någon anledning valde man att använda motivet från Fulcis City of the Living Dead (1980) som omslagsbild. Oavsett titel så är det en film som definitivt bör betraktas som en av genrens stora klassiker!

–––

Robin Larsson

Zombie Flesh Eaters (1979)

Lämna ett svar Avbryt svar