They Will Kill You
Genre: Skräck/action
Land: USA
År: 2026
Regi: Kirill Sokolow
Skådespelare: Zazie Beetz, Tom Felton, Patrica Arquette, Heather Graham m.fl..
Speltid: 94 minuter
Betyg: 6 av 10
På bio just nu
They Will Kill You är en cocktail av olika genrer, stilar och influenser, men en sak är den säker på: den tar inte sig själv på allvar. Tur är väl det, då jag inte tror att den skulle kunna fungera på något annat sätt än att ha våldsamt kul i sina 94 minuter. Den stora elefanten i rummet kring den här releasen är att den har premiär bara en vecka efter Ready or Not 2, vilket den sägs ha stora likheter med.
Grundhistorien är enkel. Två systrar separeras under en dramatisk jakt när de försöker fly från sin våldsamma far. Storasystern, med det kaxiga namnet Asia Reeves (Zazie Beetz), hamnar i fängelse och tio år senare släpps hon fri för att åter leta efter sin lillasyster, som nu spelas av Myha’la. Detta leder henne till en exklusiv byggnad på Manhattan vid namn Virgil, där rika människor anställer simpelt folk från gatan för att vara deras tjänstefolk. Huset styrs av en matriarkat, spelad av Patricia Arquette med en svajig irländsk brytning. Storasystern fattar snabbt att något inte står rätt till i denna gamla viktorianska byggnad, och innan hon vet ordet av är hon i händerna på rika satanister som vill göra allt för att offra henne till självaste Beelzebub. Det blir startskottet på en blodig katt-och-råtta-lek: att finna hennes lillasyster och samtidigt hålla sig vid liv i höghusets långa korridorer och många rum.
Setupen är egentligen bara en ursäkt för vad They Will Kill You´s största tillgång är: upphöjt och skamlöst icke-förlåtande underhållningsvåld. Den ryske regissören Kirill Sokolov lånar friskt strängar från Tarantinos våldsamma lyra och plockar direkt från Kill Bill, med en ensam stark kvinnlig hämnare i centrum. Zazie Beetz får visa i breda widescreen-kompositioner, under långa skickligt koreograferade fightsekvenser, att hon är en fullt kapabel actionaktris. Det används crash-zoomar, Sergio Leone-närbilder och pumpande hiphopmusik till publikens jubel.
Blodet sprutar i fontäner, likt i samurajfilmer, och våldet känns som att det rest sig direkt ur en serietidning och fått liv. När filmen skiftar över i mer övernaturliga element känns det plötsligt som att Sam Raimi sitter i registolen, och vi bjuds på slafsig Three Stooges-slapstickkomik. Stilen är helt enkelt all over the place, men det är ytterst välfotat, med läcker produktionsdesign och skickliga praktiska effekter.
Att de får in satanisttemat mitt i all action gör att filmen sticker ut ännu mer i sin absurda ton. Dessa djävulsdyrkare är dock mer blodtörstiga än gamlingarna vi såg i Rosemary’s Baby (1968), vilket leder till våldsamma konfrontationer som bjuder på många skratt.
Jag uppskattar också att få se Heather Graham i en film igen, även om hennes karaktär inte får så mycket mer att göra än att blöda på det mest groteska sättet. Hon kändes som en uppstigande stjärna på 90-talet, med Boogie Nights (1997) och Austin Powers: The Spy Who Shagged Me (1999) för att inte glömma hennes inhopp i Scream 2 (1997) som Casey Becker i Stab. Det är även kul att se Patricia Arquette återvända till skräck efter alla år, då det ändå var den genre hon debuterade i med A Nightmare on Elm Street 3: The Dream Warriors (1987).
Man har aldrig tråkigt med They Will Kill You men det finns heller ingenting att hålla fast vid. Den försöker snudda vid lite samhällskritik kring gentrifiering och hur rika kapitaliserar på underklassen, men det skjuter knappast upp den i någon ”elevated horror”. Vill man se en smart skräckfilm kring just gentrifiering kontra klass, så gjorde Wes Craven det redan 1991 i den lite underskattade The People Under the Stairs.
Det är pulp, alltså en ytligt ihoptryckt massa av våldsamma intryck att konsumera för att lika snabbt glömmas. Den kapitelindelade berättarstilen känns gjord och tillför inget nytt. Det upphöjda skådespeleriet, tonsatt till Morricone-doftande gitarrslingor försöker sätta ankare i en för tunn känslomässig botten. Inget får fäste, så i slutändan är They Will Kill You bara snyggt levererat underhållningsvåld utan eftertanke. Inget fel i det. Ibland är det precis den typen av hjärndöd men stilsäker genrefilm man behöver.
— — —
Niklas Grusell