Regissören Éric Falardeau har fyllt sin film med symbolik, och det är rent av omöjligt att inte sugas in det suggestiva bildspråket och det ångestladdade porträtt han målar upp med blod och slem. Med en ovanligt klar inblick in i det feminina psyket vandrar ”Thanatomorphose” en inte alltid säker balansgång…
Må så vara att ingen ännu lyckats presentera en helt bokstavstrogen filmatisering av någon av Lovecrafts berättelser, men ”The Colour Out of Space” visar att detta kanske inte alltid är ett måste att sträva efter. Tack vare en del kreativa friheter med manuset har man lyckats bygga upp ett riktigt…
”Lovely Molly” lyckas med sin relativt blyga budget att göra det som så många andra filmer misslyckas med – att göra sin publik genuint illa till mods.
”Rogue River” är klart sevärd även om den inte är något annat än en liten bagatell i dagens gigantiska skräckflora. Men med en bättre fungerande miljö och med ett större manusmässigt djup hade nämligen det kunnat bli en riktigt minnesvärd resa in i vansinnet. Nu stavas utan tvekan filmens stora…
I Last Days får vi följa en dokumentärfilmare som får i uppdrag att göra en film om en domedagssekt vars öde tog slut i en öken 1975. En stundtals briljant och otäck bok som dras ner av sin oinspirerade sista akt.
Mario Bavas ”Lisa and the Devil” (1974) hade trots ett positivt mottagande svårt att få någon distribution utanför Italien. Men producenten Alfredo Leone tänkte inte förlora några pengar i första taget. Han satte därför åter Bava i arbete i ett försök att stöpa om filmen till något som mer liknade…
”She Killed in Ecstasy” är en underhållande laddning Jess Franco när han är som bäst.
”The Haunting in Connecticut 2: Ghosts of Georgia” är en film som lider av det något motsägelsefulla problemet att det ständigt händer saker – utan att det händer något. Varje scen verkar vara fylld med spöken eller referenser till övernaturliga händelser, men inget av det har egentligen någon som helst…
För vad den är så funkar Feverish Fiction bra. Det är ingen samling berättelser som kommer att lämna ett allt för stort intryck på en som läsare, men som tidsfördriv när man vill läsa skräck så passar den sig alldeles utmärkt.
Jean-Max Moris skulle kunna gå till historien som den förste riktiga spelregissören med sitt dystopiska framtidsdrama ”Remember Me”. Det är sällan man ser ett spel där varje scen är så pass genomtänkt och välagerad, där varje replik fyller en funktion och väcker känslor. Att man sedan lyckats göra en så…