Slashern ”Pieces” från 1982 bjuder på en uppsjö tokigheter tillsammans med stora mängder blod och ett tempo som är få filmer förunnat. Uppskattar man småtrashig europeisk film från den här tidsperioden har den här filmen allt man kan önska.
”Tärningen är kastad” är inget filmiskt mästerverk. Men den gör vad den ska, det vill säga levererar en spännande berättelse där alla karaktärer är potentiella mördare.
”House On The Edge Of The Park” är kanske inget extraordinärt men det rör sig om fint hantverk från Deodatos sida även om det är skådespelarna som är den största behållningen. Och då menar jag först och främst David Hess i en roll som han verkar vara som skapt för.
I den italienska terrorfilmen ”Hitch-Hike” utsätts ett par för en galen rånares trakasserier under deras resa i USA. En obehaglig och skoningslös film som är unik på flera sätt och visar upp vilken fenomenal skådespelare den tragiskt nog nyligen bortgångne David Hess var.
Festivitetssalongen är definitivt en udda fågel inom den svenska filmografin. En frisk fläkt man gärna ser, inte minst för att påminna sig själv om att det faktiskt finns svenska filmer med en helt egen röst.
”Red Scorpion” är en uppvisning i 80-talsaction när den är som härligast, med allas vår svenske Dolph Lundgren i huvudrollen. Här skjuts och slåss det så det står härliga till, vilket borde tillfredsställa alla actiontörstande filmentusiaster.
Det rör sig om exploitation draget så långt att det inte är kul längre. Egentligen är det bara två saker som är bra med ”Porno Holocaust” – filmens charmiga soundtrack och att man faktiskt slipper se George Eastman naken.
I ”Träfracken” känns det som att Lars-Magnus Lindgren bara tagit råfilmen och slängt den på golvet i en hög för att sedan tejpa ihop negativet på måfå. Wolla! En film är skapad.
I ”Vanishing on 7th Street” drabbas Detroit av ett strömavbrott som försätter staden i totalt mörker. Trots lovande förutsättningar misslyckas filmen med att bli särskilt spännande, och har dessutom ett slut som lär göra de flesta besvikna.
För skräckfilmsfans är William Lustig förmodligen ihågkommen främst för sin obehagliga kvasislasher ”Maniac” som odödliggjorde Joe Spinell i sin roll som seriemördaren Frank Zito. Åtta år senare återvände Lustig med ännu en film med ordet Maniac i titeln i form av ”Maniac Cop”. Trots sin titel har ”Maniac Cop” inte…