”The Haunting in Connecticut 2: Ghosts of Georgia” är en film som lider av det något motsägelsefulla problemet att det ständigt händer saker – utan att det händer något. Varje scen verkar vara fylld med spöken eller referenser till övernaturliga händelser, men inget av det har egentligen någon som helst…
V/H/S/2 är allt en uppföljare ska vara; större, blodigare och bättre. Nivån på de olika delarna i filmen är jämn, men den starkast lysande stjärnan här är segmentet Safe Haven, en briljant uppvisning i galenskap, våld och ren skräck som man sent lär glömma.
Trots lågt ställda förväntningar visar sig The Lords of Salem vara Rob Zombies hittills bästa och mest vågade film. En visuellt lyckad skräckfilm som visar på att regissören har mognat.
I ”Strip Nude for Your Killer” har giallo-genrens konventioner kokats ner med till ett skelett som sedan beklätts med en naken kvinnokropp. Resultat är kanske snarare segt än spännande och sexigt, men naturligtvis är filmen också ett måste för den som gillar italio-trash.
Medan ”The Body Farm” helt klart hade potentialen att bli ett blodigare och kanske lite råare alternativ till C.S.I , så faller den dessvärre på målsnöret. Visst är de mystiska morden kittlande till en början, men svaren på gåtorna är oftast lika gråa och banala som den brittiska hösthimlen de…
Det är inte lätt att göra publiken rädd för något som beskrivs som att ha klövar, ormstjärt, hästhuvud och en kängurus kropp utan ett fantastiskt ramverk runtomkring berättelsen. Tack och lov verkar nämligen Lynn Bousman förstå att det är just själva frågan huruvida monster faktiskt existerar eller ej som gör…
Kanske är det bara jag som är lite nostalgisk över svunna tiders berättartekniker, men det är något med att se en smart och tankemanande skräckfilm som är rätt svårslaget. Även om dess monster nu råkar se ut som en kasserad Slipknotmedlem.
Som lättsinnigt zombiesplatter så fungerar ”[REC]³ Génesis” dugligt då den både är rätt stiligt fotat och har några tillfredställande action- och splatterscener. Däremot tycker jag att filmen stilistiskt och tonmässigt är så pass annorlunda från de tidigare filmerna i serien att den lika gärna kunnat få ett eget namn. Varför…
I vanliga fall gillar jag kitsch, ibland kräver jag inte mycket mer av en film än att den har snygga bilder, något man ofta får i produktioner från den här tiden. Skulle så gärna tro faller alltså på det faktum att den är alltför välmenande och korrekt. Som filmkuriosa, ja…
Medan det vid en första anblick kanske verkar som något negativt, så ligger ändå behållningen i ”Wrong Turn: Bloodlines” i faktumet att man helt enkelt inte verkar bry sig längre. Man är fullkomligt medveten om att det är just en hjärnlös kannibalrulle man filmat, snarare än någon slags Oscars-kandidat. Medan…