Fredagen den 13:e del 3 (Originaltitel: Friday the 13th part 3)
Skräck, USA, 1982
Regi: Steve Miner
Manus: Martin Kitrosser och Carol Watson
Distributör: Paramount
Medverkande: Dana Kimmell, Paul Kratka, Tracie Savage m.fl.
Längd: 95 minuter
Finns på svensk DVD från: 2002-04-17
Efter att Fredagen den 13:e (1980) gjort en storsuccé på biodukarna världen över var slashergenrens storhetsperiod påbörjad, även om Halloween (1978) lagt grunderna ett par år tidigare. Filmbolagen pumpade ut slashers i enorma mängder och biobesökarna strömmade till biograferna för att se ungdomar, likt dom själva, bli mördade på film. Den mest framgångsrika av alla slasherserier blev Fredagen den 13:e-serien, som fick uppföljare som sträckte sig över hela 80-talet, och även lyckades ta sig in på både 90- och 00-talen. Mycket av detta berodde på den ikoniske och oförglömlige mördaren Jason Voorhees, som med machete och hockeymask satte skräck i alla dom som vågade sätta foten på området kring sjön Crystal Lake.
I Fredagen den 13:e del 3 (1982) följer vi ett gäng ungdomar som åker ut till en av tjejernas, Chris (Dana Kimmell), stuga som ligger belägen nära Crystal Lake. Chris lider av ett starkt traumatiskt minne från sist hon besökte området, när hon blev överfallen av en vanställd figur som försökte mörda henne, men hon lyckades undkomma med nöd och näppe. Det dröjer inte länge förrän ungdomarna försvinner spårlöst en efter en, och det blir en kamp på liv och död för Chris och hennes vänner, då det visar sig att Jason återvänt till sina hemtrakter för att hämnas sin mors död.
För mig kommer alltid Fredagen den 13:e-filmerna ha en speciell plats i mitt hjärta, då det i princip var dom som introducerade mig till slashergenren, som jag idag är en mer eller mindre fanatisk beundrare av. Om man bortser från de mindre bra delarna i serien, del 5 och 9, så tycker jag att alla filmer lyckas ha en väldigt speciell stämning som bara går att hitta i den här typen av slasherfilm som utspelar sig i skogs- eller lägermiljö. Kanske är det för att det för mig som svensk, som aldrig varit på ett sånt här läger, finner det exotiskt och därför mer lockande att gång på gång återvända till de här filmerna, trots att de i mångt och mycket bygger på en och samma formula som man lär sig väldigt snabbt. Jag skulle väl inte direkt påstå att Fredagen den 13:e del 3 är en originell film, den härstammar tydligt från de två tidigare delarna i serien och skapar inte några nya konventioner för genren, men den känns ändå inte som en slasherfilm i mängden. Det är något visst med de vackra skogs- och sjömiljöerna som får agera plats för Jasons illdåd, något som alltid gör att jag faller handplatt för de här filmerna, trots att jag redan sett dom ett flertal gånger.
Den här filmen är möjligen mest minnesvärd för att det är här som Jason får sin ikoniska hockeymask, som han sedan bar med stolthet genom resten av filmserien. Den är i sin enkelhet en fruktansvärt effektiv mask som fungerar perfekt för slashergenren, då den liksom Michael Myers’ mask i Halloween gör mördarens ansikte uttryckslöst och på så sätt mer hotfullt. Annars är det som skiljer denna del tre från de övriga i serien kanske främst att den är filmad i 3D, som liksom idag var en trend för 30 år sen, och det är väldigt tydligt att se vad som är tänkt som 3D-effekter, och även om det inte är några direkt häpnadsväckande saker som förekommer så är det charmiga små effekter man bjuds på. Regissören Steve Miner gjorde även den lyckade del två i filmserien, och den här filmen visar att han är bekväm i regissörsstolen, han besitter någon slags kunskap om hur den här typen av film ska göras, vilket smittar av sig på det slutgiltiga resultatet.
Om man gillar den här filmen beror väldigt mycket på vad man har för inställning till slashergenren i stort, då den på många sätt är en typisk slasher som följer de redan formulerade konventionerna och reglerna. Om man gillar en maskerad mördare som mördar ungdomar på löpande band så får man sin önskan uppfylld, vilket väl bör vara vad man är ute efter om man bestämmer sig för att se en slasherfilm. För mig kommer dom här filmerna alltid att ha någon slags obeskrivlig inverkan på mig, då jag finner dom odödligt charmiga och underhållande att titta på, även om det i slutändan bara handlar om gäng ungdomar som får smaka på Jasons vrede.
Betyg: 7 av 10
David Larsson:FromBeyond-redaktör