It
Skräck, Usa, 2017
Distributör: Warner Home Video
Regissör: Andy Muschetti
Skådespelare: Bill Skarsgård, Jaeden Lieberher, Finn Wolfhard, Sophia Lillis m.fl.
Releasedatum: 2018-01-22 på svensk DVD, Blu-ray och i 4K Ultra HD
Jag måste börja med att säga att det är bortåt trettio år sedan jag läste Stephen Kings roman, så det blir aningen svårt att reflektera över hur nära filmen följer sin förlaga. Därför kommer den här recensionen att fokusera på det enkla: hur effektiv är den som skräckfilm?
Att presentera handlingen på den här filmen är väl egentligen onödigt, de flesta har ju antagligen läst boken eller sett tv-serien men ifall det verkligen skulle vara någon stackare som läser denna recension och undrar vad i helsicke detta är så är det ungefär Stand by me. Fast med en clown som äter barn. Stephen Kings bok utspelar sig på i två separata tidslinjer, den första på femtiotalet och den andra på åttiotalet och här har man valt att ha de två i separata filmer och uppdaterat det hela till åttiotalet, vilket väl får ses som helt naturligt då nästa del ska utspela sig i nutid. Så, en clown som äter barn på åttiotalet. Det räcker väl som förklaring?
Ok, hur är då detta som skräckfilm? Den tekniska aspekten är klockren, där kan jag verkligen inte komma med något negativt. It är väldigt snyggt filmad och de två platser som figurerar mest (ett gammal nergånget hus och de smutsiga kloakerna där Pennywise har sitt näste) är designade med mycket kärlek. Skådespeleriet är även det mycket bra, man har fått till en rejäl ensemble med barnskådisar till rollerna där alla gör ett mycket bra jobb vilket väl får anses som det viktigaste. När det gäller de vuxna skådespelarna så har jag inget att klaga på även om de kanske inte får så mycket spelrum. Och där har vi det första problemet med filmen. Nu var det som sagt väldigt länge sedan jag läste boken (jag hatar att skriva så här. Jag känner mig så gammal så gammal) men det märks väldigt tydligt att man har fått jobba lite för att få ner ca sexhundra sidor av Stephen Kings feta prosa till ett manus och flera karaktärer känns väldigt tunna, det märks tydligt att de vuxna karaktärernas historier fått finna sig i att bli minimala men det gäller även vissa av barnen också. Fokus ligger främst på två av dem och även om jag förstår varför så känns det lite tunt. Att se på filmen gjorde ju att vissa gamla minnen återuppväcktes och jag hade hela tiden någon sorts vag aning om att det var mer som fanns bakom allt. Detta är väl egentligen ingenting som förstör filmen, det är ju en relativt personlig upplevelse.
När vi ändå är inne på personliga upplevelser så finns det en sak till som kanske förstör lite för mig och det är faktumet att jag inte tycker att clowner är speciellt obehagliga. Det gjorde att filmen aldrig riktigt grep tag i mig, aldrig fick mig att känna mig rädd eller överhuvudtaget hoppa till i någon av filmens många sådana scener. Den enda scenen där som stack ut är den när en förvriden kvinna försöker bita/suga av ansiktet på ett av barnen, där fick jag åtminstone något i närheten av en obehagskänsla. En annan scen grep dock tag i mig lite mer och det var den mycket effektiva introscenen där Pennywise lurar en liten pojke i en gul regnrock att sträcka in armen i avloppet efter sin segelbåt. Det hade dock mer att göra med faktumet att jag lämnat min dotter hos sin mor någon timme innan och börjat sakna henne lite, vilket brukar gå rätt fort. Att det finns en alternativ scen på blu-rayens extramaterial som slutar med att Georgie får sin båt och allt slutar lyckligt är ju faktiskt väldigt roligt och lite betryggande för en gammal småbarnsfar som mig.
Jag kan hur som helst fullt förstå varför detta blev en stor hit på bio, det är en effektiv högbudgetskräckis och den swedade varianten av Pennywise the clown är inte alls dum. Så om du gillar Stephen King och/eller avskyr clowner så tror jag nog att du kommer att uppskatta den här filmen och jag ser faktiskt väldigt mycket fram emot nästa del som utspelar sig i nutid. It är en högst kompetent och välgjord liten skräckfilm som kanske saknar det där lilla extra men som åtminstone är underhållande.
Betyg: 6 av 10
Joachim Andersson