Champion (2009)

Champion
Dokumentär, USA, 2009
Regissör: Joe Eckhardt
Distributör: Sick Films
Längd: 90 min
Champion finns på köp- och hyrvideo från 2010-10-06

— — —

För ungefär 10 år sedan, i det nu nedlagda tv-programmet filmkrönikan, kom filmkritikern Orvar Säfström med några framtidsönskningar.  En av dessa var att den supertuffa underdoggskådisen Danny Trejo någon gång skulle få spela en huvudroll. Danny Trejo hade då med sitt fårade ansikte kommit att personifiera birollsgangstern. Trots sin bakgrund som dödsmetallmusiker så blev Orvar Säfström tillslut också bönhörd. År 2010 fick Danny Trejo nämligen sin första huvudrollsskalp i bältet. Filmens namn är Machete och det rör sig om en grindhouse-liknande actionproduktion signerad Robert Rodriguez. Men det är inte Machete som dokumentären Champion handlar om, utan snarare vägen dit. Innan kamerorna fångade Danny Trejos pinade anlete så levde han nämligen ett annat liv. Ett liv fyllt med droger och gängbrottslighet som slutade i en isoleringscell på San Quentin.  Danny Trejos liv har varit både våldsamt och fantastiskt. Det är hans livsresa som berättas i Joe Eckhardts dokumentär Champion.

Champion lär ha varit färdigställd redan 2005 men har haft uppenbarliga problem med distribution. Först efter Danny Trejos huvudroll i Machete har den tagit skruv ordentligt och släpps nu på dvd för den svenska marknaden. Champion bygger helt på intervjuer med Danny Trejo och endast ett fåtal andra personer kommer till tals. Vi får se honom blicka ut över San Quentins asfaltsklädda rastgårdar och vi får följa med honom tillbaka till hans uppväxtområde, det gängtäta Pacoima.  Det finns ingen välkomponerad stämningsmusik eller snyggt rekonstruerade återblickar. Det är bara Danny Trejo och kameran. Men mer behövs inte. Hans fårade ansikte och tatuerade kropp räcker fullt tillräckligt för att ge underlag för hans färgstarka verbala återblickar.

Champion inleds med Dannys barndom i det tuffa Los Angels-området Pacoima. Som så många andra i området var Dannys föräldrar av mexikansk börd och inte direkt välbärgade. De jobbade hårt och skötte sina barn väl, men det hindrade inte Danny från att börja med droger redan vid 8 års ålder. Förebilden var den 6 år äldre morbrodern Gilbert som också blev den unge pojkens mentor och vapenbroder. Danny försvann snabbt in i farbroderns livsstil och brukade dagligen marijuana och alkohol. Detta ledde sedan vidare till heroin och grunden till ett långt missbruk lades. Danny fick även lära sig gatans regler, där den farligaste och galnaste möts med mest respekt. Farbrodern lärde honom att boxas vilket Danny hade stor fallenhet för. Han fick även lära sig att använda skjutvapen och deras levebröd blev i huvudsak butiksrån. Danny tog också sitt våldsamma liv till en ny nivå när han gick med i ett av Los Angeles mest fruktade gäng. Nu ballade det verkligen ur. Danny berättar att han ibland vaknade i med färska kulhål i sin bil utan att komma ihåg vems blod han hade på sina kläder. Dannys livsstil blev en fribiljett rakt in i Californiens fängelsesystem. Där slipades han att bli ännu tuffare och ännu våldsammare. Dannys rykte som boxande hårding började också spridas inom fängelsehierarkierna, att backa från ett bråk var nu en omöjlighet. Det hela slutade med ett fängelseuppror där Danny hamnade i isoleringscell med hot om dödsstraff. Han var nu 24 år och helt uträknad. Det var nu han bestämde sig. Skulle han en dag bli fri från fängelset så skulle han ändra på sitt liv. För första gången vända han sig till Gud, och precis som Orvar Säfström bönhördes han. Danny benådades och fick en ny chans utanför murarna.

Den fortsatta berättelsen om Danny Trejo är lika positiv som den är osannolik. Han fick ordning på sitt missbruk och började jobba för Anonyma alkoholister. Av en slump uppmärksammandes han av en gammal fängelsebekant, som nu jobbade som Hollywoodförfattare. Danny fick först ett jobb som boxningsinstruktör åt Eric Roberts i filmen Runaway Train. Sedan blev han också tillfrågad om han trodde sig kunna klara av att spela en biroll som fängelsekund i filmen. Den rollen var ju Danny bekant med sedan tidigare och hans lycka var gjord. Snart var han flitigt använd som mexikansk tuffing i filmer som Blood In, Blood Out och Heat. Regissören Robert Rodriguez fick också han upp sina ögon för Dannys bistra stenansikte. Sedan 1995 års Desperado har också Danny Trejo konsekvent funnits med på Rodriguez rollista.

Champion är ekonomiskt sett en ganska blygsam produktion.  Den är exempelvis ljusår från stilistiskt välkomponerade dokumentärer som Errol Morris Fog of War eller Standard Operading Procedure. Men det spelar egentligen ingen större roll. Som sagt räcker det med Dannys egen respektingivande karisma för att tittarens uppmärksamhet ska bibehållas. Champion visar även att Danny har ett stort gott hjärta innanför den tatuerade bröstkorgen. Han är exempelvis fortfarande djupt engagerad i Anonyma alkoholister och föreläser så ofta han bara kan. Trots sina Hollywoodframgångar så är det denna roll som han ser som sitt kall. Själv säger Danny Trejo att han helt enkelt tröttnade på att ta och började ge istället. Han var en gång helt uträknad, men reste sig och lyckades övervinna sitt eget destruktiva leverne. Danny Trejo är således även en viktig förebild och hans historia kan säkerligen ge tröst och styrka hos de som är nära att tappa hoppet. Trots att den är lite tekniskt taffligt utförd så är Champion helt klart en sevärd dokumentär. På sätt och vi bevisar Danny Trejos livshistoria att mirakel faktiskt kan ske och att det finns botgöring för alla.

Danny Trejo hänvisar tyvärr sin räddning och till Gud vilket faktiskt känns lite synd. Kanske nästa steg för honom är att förstå att han faktiskt har skapat sin omvändelse och botgöring helt på egen hand. Detta vore enligt mig ett ännu starkare budskap. Men det är ju bara min högst personliga åsikt och alla får naturligtvis se det på sitt eget sätt.

Betyg: 6 av 10

— — —

Kristoffer Pettersson: FromBeyond-redaktör

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*